Dumma fästing :(

Dumma dumma eländiga fästing som hade satt sig på Selmas axel igår. När vi skulle ta bort den så fastnade givetvis huvudet kvar i min lilla älsklings axel. Hon var så himla duktig och sa inte ett ljud fast vi grävde med pincett för att få ut resten. Vi ringde sjukvårdsupplysningen som inte kunde säga vad vi skulle göra. Sköterskan ringde till barnjouren men gav upp när ingen svarat på de två olika nr hon provat. Hon frågade även en kollega som inte heller var säker på vad man skulle göra!? Så vi tvättade rent med tvål och vatten och lät det lilla grynet gå och lägga sig. Nu har vi fått ett DuoDERM-plåster av Petras faster som är sjuksköterska, som vi ska sätta på hennes axel. Det ska "suga ut" resterna av fästingen och motverka infektion. Sen ska vi till vårdcentralen på måndag och visa upp såret så att de kan kolla hur det ser ut. Om det uppstår en rodnad om två veckor så kan det vara Borrelia så nu har jag skrivit upp datum för bettet så att vi kan hålla utkik efter en röd ring runt. Hyser just nu ett otroligt stort agg gentemot detta vidriga lilla kryp. Varför får ett sådant allmänonyttigt djur (är faktiskt ingen insekt utan ett leddjur) finnas? De gör absolut ingen som helst nytta i naturen eller näringskedjan. Död åt dem allihopa. NU!!!!

Så har vi då till slut fått en liten nappunge. Herregud, hur kan man hata något så intensivt, för att sedan vända på en 50-öring och inte kunna leva utan detsamma? Hon har spottat ut nappen omedelbums om man stoppat in den i munnen på henne. Tills i söndags. Nu får man kämpa för att ta den ifrån henne! Hon spottar bara ut den självmant när det vankas välling, frukt eller yoghurt. Annars får man dra ut den mot högljudda protester. ;) Stod och vägde om vi skulle låta henne ha den eller inte, känns ju en smula sent påkommet kan man tycka, men har beslutat oss för att hon får ha den om hon vill. Hon blir så himla gosig med den i munnen, vill kramas och kela hela tiden. När hon är trött blir hon inte ens grinig om hon får ha nappen. Lägger man henne ner i vagnen så gråter hon inte om hon har den. Slår hon sig så är allt bra när nappen kommer. Den botar mirakulöst mot allt dåligt humör! Tror jag älskar nappen... ha ha! MAM Latex-napp ska det vara!

Idag simmade Selma och pappa som vanligt på onsdagar. Hon dök en gång utan att få kallsup idag! Men det var från att ha suttit i instruktörens händer. Från kanten ville hon inte dyka idag, hon började gråta när Fredrik satte henne där. Kanske nästa gång!

Nu ska jag leka lite med Selma som just nu står och gör "tusen nålar" på min arm medan jag skriver. ;)

KRAM!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0