Lilla Liv
I tisdags var vi och kelade med Selmas ursöta, superlilla, minikusin Liv. Fina fina Liv. Så himla mycket hår och bara så himla söt så man dör. Tänk att Selma var så liten för typ 5 minuter sedan. När jag hade burit på Liv en stund så kändes det ju som att man plockade upp en femåring när man lyfte upp Selma sen. Då blev hon helt plötsligt jättestor, min lilla tjej!
Tänk va tiden går fort... Selma är så himla stadig i nacke och rygg och sitter i sin barnstol och äter puré eller gröt varje dag. Jag älskar att se henne växa och utvecklas och det är så roligt att busa med henne nu när hon skrattar ljudligt och verkligen "är med". Att träffa Liv gav mig helt klart lite perspektiv på vilka otroliga framsteg Selma gjort på ynka fyra månader. Kul! :)
Nu räcker för övrigt snön på vårt altantak ända upp till vardagsrumsfönsterna! Det är MINST en meter snö på det! Hoppas hoppas det inte brakar ihop. Vore lite tråkigt med tanke på att hemförsäkringen inte täcker skador på altantak och/eller skador som ett rasat altantak orsakat...
KRAM!
En trött semla på dopet...
...och en hungrig...
Selma är så lik sin pappa. kollar in hit mkt men kommenterar inte ofta ;);)
